Idag fick jag en helt underbar video från en mycket god vän. Vi gillar båda att försöka göra så mycket i livet som möjligt och min gode vän säger gärna “Ça, c’est la classe” om det är något grymt. Titeln på dagens email var “avoir la classe!!”, dvs vara/göra något coolt.
Tyvärr lyckas jag inte få in klippet direkt från youtube så ni får helt enkelt klicka här istället.
Eller ladda ner klippet här ! !
Efter ni sett klippet är det bara att luta sig tillbaka och stämma in i “ÇA, c’est la classe”…
Har gjort debut som dansare i ett par Bollywood-produktioner. Jag är den som dansar närmast Taj Mahal.
Åk till Världskulturmuséet i Göteborg och spela in själv, löjligt kul!
Dessutom pågår utställningen Signspotting, med roliga skyltar från hela världen.
Vad sägs här?
Bäst kommentar vinner ära, berömmelse, lycka, rikdom och framgång ända fram till nästa vecka.
Ikväll kom varmvatten tillbaka!! Gissa om det är fest nu :)
Under veckans stora fotbollsmatch serverade en i mitt sällskap årets historia i pausen.
Killen spelar i ett band och en av de andra killarna i bandet har en mamma som jobbar i bank och en bror med Downs Syndrom.
So far, so good.
En dag för ett par veckor sedan får mamman ett samtal av sin son med Downs som bor på ett form av kollektivboende med personal osv. I samtalet berättar han att han “har fångat trollet!” vilket hon i och för sig finner en smula bissart att ringa om, men tar ingen större notis om detta samtal eller dess innehåll. På vägen hem bestämmer hon sig dock för att besöka sonen som då stolt kan visa upp det troll han fångat.
Fastbunden i vattenrören vid tvättstället står en dvärg i 40-årsåldern som tidigare på dagen gått med bössa för insamling till Röda Korset och då mycket oväntat blivit fångad av killen som öppnade dörren.
En sjukt rolig historia enligt mig där ingen kom till skada, men i fotbolls-, skratt-, och ölruset uppkom en tanke från en av killarna vid bordet.
“Man har ju alltid hört att folk med Downs har en oerhörd styrka”, varpå en annan responderar:
“Ja, men detta har man ju även hört om dvärgar!”…och här tar diskutionen propotioner som inte kan omskrivas i ord, men kontentan var att denna historia en gång för alla gav oss svaret på vem som är starkast.
Igår såg jag något av det bästa jag skådat i underhållningsgenren på svensk TV. Fjärde avsnittet av Söndagsparty bevisar ännu en gång att Filip och Fredrik är fullständigt unika och helt geniala när det gäller att intervjua, överraska och underhålla.
Jag har sett i stort sett allt dessa herrar gjort sedan Ursäkta röran för många år sedan och vill med följande klipp förtydliga hur förbannat lyckligt lottade vi är som har dessa två stjärnor på vår TV-himmel.
I detta klipp från en av deras tidiga serier ser vi en härlig kombination av intelligens och brist på sådan. Lite på kanten, men fullständigt acceptabelt och en av TV4: s största tabbar att sparka dessa herrar efter att någon moraliserat över detta och andra klipp.
Efter denna series uppmärksammade, men kortlivade tid på skärmen dök de upp med otroligt roliga High Chaparall som gick i 2 säsonger där vi fick veta hur det gick för Steve Sanders och andra ungdomshjältar efter att spotlighten slocknat. Ofta visade det sig inte vara speciellt glamorösa liv, men det bidrog till historiskt kul inslag.
En stund senare dyker de upp med en avart till När och Fjärran där följande klipp illustrerar skillnaden i underhållningsvärde på dessa gossar och exempelvis Tilde de Paula som leder det andra reseprogrammet.
Det definitivt bästa programmet Filip och Fredrik gjort hittills är sjävlklart Boston Tea Party där följande scenario får illustrera exempel på inslag. Panelen i detta program kombinerat med gäster och grabbarnas brist på självdiciplin gör det till guld-TV.
I denna veckas avsnitt av Söndagsparty flyttar man gränsen för bra intervjunivå på senare tid i svensk underhållnings-tv när man lättsamt, men med krav om bra svar tar hand om Persbrandt och Scrubs-killen på ett sätt som saknar motstycke.
Det Filip och Fredrik har lyckats med är allas stora dröm: Att göra något fruktansvärt roligt, sätta sina egna premisser och få sjukt bra betalt för detta samtidigt som du är älskad av ett helt land.
Fallhöjden och förväntningarna är enorma och kan ju inte toppas på det sätt som man lyckats med fram till idag.
Eller?
Nu på lördag den 9e maj firas segerdagen i Ryssland och i Moskva kommer det garanterat vara soligt. Min kollega var igår i centrum och fick se en liten försmak av vad som komma skall då det verkade vara någon slags repetition. Bilderna nedan är tagna med hans spionkamera och har därför lite låg kvalite.
“Tyska hemsidor har marknadsfört nakenvandring i Alperna som fri och hälsosam rekreation” står det bla i den lustiga artikeln på SvDs nätupplaga. Och visst är de för sköna tyskarna som gillar att vandra nakna. Men nu verkar de konservativa Schweizarna sätta käppar i hjulen för att låta dasen bli brunbränd - åtminstone i den Schweiziska delan av alperna…
Läste i Aftonblaskan att 80-talsbandet Europe är på turnè i Sydamerika (!) och kom på mig själv med att bli överraskad över att Europe fortfarande håller på, men framförallt att det är i Chile marknaden finns för detta band anno 2009.
I artikeln läser jag också hur Trummistuffingen Ian Haugland , som egentligen heter Håkan Jan Haugland ger sin syn på saken:
– Jag har alltid tyckt att Europe rockar hårdast i världen, men efter denna natt måste jag nog säga att Morder Jord fan rockar hårdare.
Att kommentera hur han tycker att Europe rockar hårdast i världen är som att sparka in en öppen dörr med rostiga gångjärn eller egentligen inga gångjärn alls och egentligen ingen dörr heller. Därför avstår jag kommentar och låter er fnissa åt egna tankar runt detta citat istället.
Vi hade ganska tidigt video och innan dess hyrde vi allt som oftast Movie Box om det verkligen skulle mysas på en fredag. Jag vill minnas att det kostade 55 kronor att hyra en film i slutet av 80-talet och valet av film var därför inte utan förberedelse och diskution.
Appropå Movie Box och höga kostnader i samband med VHS-hyrande så hade min svåger en incident när han skulle lämna tillbaka sin Movie Box och på väg in i videobutiken trampar på sladden som hänger ner varpå hela Boxen går i golvet och i tusen bitar.
Jag skulle tro att han fortfarande betalar ner på den olyckan.
Åter till saken om barndommens filmer. Det är speciellt 3 filmer som ger mig det Kicki med Falukorven skulle kalla “Bra Vibrationer”. Dessa är:
Convoy med Kris Kristofferson
Over the top med Sylvester Stallone
“Flygkraschen” som jag inte minns tittel ellerskådespelare från.
Convoy så jag med min pappa och hade rysningar under hela filmen då Kris Kristofferson som i filmen kallas Rubber Duck(?) samlar ihop sina lastbilskompisar och åker i en konvoj för att demonstrera mot eller gå till sak mot en korrupt sherriff. Det hela är grabbigt och tufft med många scener där det ryker under hjulen på de otroligt tuffa lastbilarna när de åker fram på öde landsvägar.
Flygfilmen handlade om en flygkrasch där många dog och jag minns att jag satt framför TV-bordet medan min far (även denna gång - kanske det bara var med honom jag fick se filmer jag egentligen inte fick se…) satt i soffan bakom vilket gjorde att ingen såg att jag fällde en tår när den lilla flickan i filmen insåg att hennes mamma var död efter att ha fått delar av flyget i ansiktet. En mycket stark scen vill jag minnas.
Over the top med den då lite yngre Stallone är den enda film jag sett igen i vuxen ålder och det är i samband med detta jag kommer till sakens kärna. Denna film var enligt mitt minne en machofilm om armbrytning där Stallone, eller Lincoln Hawk som han heter i filmen, hade en avancerad armträningsmaskin inne i själva lastbilen som han använde samtidigt som han körde. Ett annat minne var att han vände på kepsen när han skulle bryta arm och då även ändrade personlighet och ble skitstart och arg.
Minnen visade sig inte leva helt upp till versionen av denna filmen sett genom 20 år äldre ögon. Temat var nämligen mer familjerelationer än armbrytning och istället för tuffa scener med armträningsmaskinen så satt hans lille son med honom i passagerarsätet och det hela mynnade ut i någon form av vårdnadstvist.
Jag tänker inte se om Convoy eller Flygfilmen utan lever på minnet av hur bra dessa var.
Recent Comments