Min helg i Göteborg urartade på många sätt. Mitt i ett fredligt pop- och filmquiz på andra långgatan började ett gäng 17-åriga nybörjarfeminister med au-pair-frisyrer gå till attack mot quizvärden för att han i 5 frågor på raken bara hade med världsberömda MANLIGA gitarrister, varpå han genomförde en snabbenkät bland publiken som fick namedroppa världsberömda KVINNLIGA gitarrister. När ingen bland den 150-hövdade församlingen kunde komma på bättre svar än Courtney Love (som ju är en hopplöst dålig elgitarrist) och Lisa Ekdahl(!!) gick tjejerna till direkt personangrepp på den stackars värden, som förtvivlat fick försöka förklara att det inte var hans fel att rockvärlden ser ut som den gör. Han tog så illa vid sig att han var nära att bryta hela tillställningen, men fick bra stöd av alla andra tjejer och killar (någon kom till och med fram och kramade honom) så att han fick mod att fortsätta. Och tur var det: Undertecknad och Andreas lyckades helt oväntat knipa silvermedaljen med tillhörande biljetter till en Spiritualized-konsert!! Sen har jag lite (ytterst lite) dåligt samvete för att vi sms-fuskade och fick hjälp av Robban på en fråga.

Urartade gjorde även spårvagnstrafiken i Göteborg denna galna tok-weekend. Nu ska ni höra: Vid ett tillfälle körde trean rakt fram på Östra hamngatan vid Brunnsparken utan att svänga av mot centralen. Loco! Bara ett dygn senare observerades femman komma körandes med en oskyldig min från Ullevi-hållet och in mot stan. Vad tusan…, tänkte jag. Sen när jag ska ta mig till Kålltorp har en av de nya italienska design-vagnarna gått bananas vid Vasaplatsen så att min spånka måste ta vägen genom Chalmers-tunneln. Där hade ju den stackars trean aldrig åkt igenom förr. Kallt, mörkt, fuktigt i 1,8 km. Så står den italienska snygga vagnen där vid Vasa och leker diva och klagar på att det är för mycket löv på spåren eller att tagliatellen är överkokt. Mitt Göteborg är sig inte likt.