
Spanien ska bygga ny ambassad i Oslo och jag kartlägger tomten tillsammans med min bästa kompis Leica.
Skönt att vandra runt i en trädgård en hel dag istället för bullriga, leriga byggplatser som är mer normalt i min vardag. Goda äpplen fanns det också. Eller manzanas då eftersom jag är på spanskt territorium.
I morgon tar jag tåget till Uppsala för att inte se Håkan Hellström.
Det är inte ofta jag rakar mig ordentligt. Jag vet varför, för nu gjorde jag det alldeles nyss. Jag är en sådan otrolig jädra perfektionist när det kommer till kvarglömda strån, kan inte sova om jag tar mig där strax under käkbenet och upptäcker fjun. Får man en igenkänningsnick?
Håkan Jävla Hellström har ställt in sin konsert i Uppsala. För mig var det en kniv i hjärtat att läsa det idag, bokade tågresa från Oslo för lääänge sen. AAHH, LEDSEN. Vad fasen ska man nu i Uppsala och göra förutom att gatta med syrran? Hellacopters avskedsspelningar på Debaser är såklart också utsålda. AEH, det blir mysigt med en liten höstresa ändå.
Men men, jag avslutar med att säga som man gör i Träslövsläge: -Rutten fisk lider inte.
Igår hamnade jag helt spontant på Håkan Hellström-konsert i Oslo. Om honom och hans konserter kan man skriva många långa krönikor, men igår var det något annat i tillägg till Håkans toner och dans som fångade min uppmärksamhet.
Tydligen har vi gått in i en ny tid där November Rain-generationen begravs tillsammans med en god Marlboro Light vid bardisken. När vår kära Hellström snyftar fram “Rock`n roll blåa ögon” tar inte publiken upp tändare eftersom ingen röker längre, men istället för att då låta denna tradition vid ballad-ögonblick försvinna så väljer dom jävla ungdomsdräggen att plocka upp sina Nokior och Ericssonar.
När började detta??
Skall en liten mobildisplay ersätta en skog av Bic-lågor så vill jag inte vara med längre.
Recent Comments