London | Yes But Why

Tag Archive for 'london'

Apr

“inte pilla!!” eller ett croissant dilemma

By Tejp 5 Comments

Categories: Bloggen

croissant-dilemma2 Varje morgon går jag till kontoret här i London via en butik med avsikt att köpa en butiksbakad croissant och en juice, men varje morgon drabbas jag av samma dilemma, nämligen att en croissant kostar 65 pence medan två går loss för £1. Således köper jag varje morgon två croissanter. Att jag bara vill ha en, beror på att jag helt enkelt inte är tillräckligt hungrig för att vid lunchtid sätta i mig en lunch med belåtenhet.

I butiken finns två små korgar med croissanter. När en korg tar slut fylls den på med nybakta croissanter. Eftersom nybakta croissanter ser ut precis som nästan nybakta croissanter står jag plötsligt inför nästa dilemma; hur försäkrar jag mig om att jag får färskast möjliga croissanter?? Råkar en korg fyllas på precis när jag står där är ju valet enkelt, annars vill det till att gambla. Således väljer jag slumpvis en korg och om croissanten känns varm, då åker stora smilet på och genast hugger jag en till. Om den är kall får jag nöja mig med en av varje.

Efter åtta dagar på raken med denna lilla cermoni ansåg jag att jag minst en gång för mycket misslyckats med det ulitmata valet och bröt därför ut i rent revolutionärt beteende, vilket passade bra just denna dag eftersom en hop ligister planerade gatukaos bara några hundra meter bort på samma gata vid bank of England, till världens ledares ära. Denna dag noterade jag att min andra croissant var betydligt färskare än den första. Och trots att någon såg mig, lade jag helt sonika tillbaka den första kalla croissanter trots att jag petat på den, och bytte mot en varm.

Är jag en smygligist? Yes, but why??

PS. Mycket förargad blev jag när jag i morse noterade i kassan att croissantpriset rasat till 38 pence styck. Varför hade jag köpt två?

PPS. Undvik för allt i världen mandelcroissanterna eftersom det är mycket mindre åtgång på dessa. De är torra!

Mar

skön nyhet från london

By Tejp 4 Comments

Categories: Crap

Ingen annanstans får skvaller och sensationsnyheter mer utrymme i mediabruset än i landet av cricket och afternoon tea. Just nu går man, med rätta, hårt åt parlamentarier för att de har astronomiska utgifter. En snubbe hade £60000 förra året. Lejondelen är oftast utgifter för dubbelt boende, men att ha ett “andra boende” 9 miles från jobbet trots att hans hem ligger 3 miles från kontoret verkar lite galet och luktar illa.

Bragdguldet fick nog ändå inrikesministern Jackie Smith som begärde ersättning för sin kabel-TV (vilket är ok) som dock hade tilläggskostnad för pay-per-view-filmer (inte ok). Det lustiga var att det handlade om två porrfilmer som hennes make konsumerat. Denne fick således ge en offentlig ursäkt för att skattebetalarna betalt för hans porrkonsumtion och förpassades av ministern till soffan för några veckor. Detta scoop växte naturligtvis till himmelns höjder och snart luskades det ut vilka filmer som herr Smith tittat på och kommenatarer kring dessa haglar tätt. Åh vad det är gatt att gatta sig i andras skandaler.

Feb

Hakkasan

By d5 4 Comments

Categories: Livet

hakkasan-london Den 3-5:e April skall jag och min far tillbringa en hel helg i London med bara varandra som sällskap.

Jag gav honom en fotbollsbiljett till Fulham-Liverpool trots att ingen av oss egentligen är speciellt intresserade av fotboll efter att i ett känsligt ögonblick fått en insikt om att ens far plötsligt känns mycket viktig när man själv blev far.

Med fotbollsbiljett i bagaget är lördagens aktivitet spikad, men med tanke på hur sällan man får denna sortens kvalitetstid kände jag att det var viktig med något lite extra även på fredagen.

Trots småbarnstillvaro och en alldeles för dyr lägenhet i kombination med en sommarstuga som äter upp alla överblivna kronor är jag en sucker för bra (läs dyra) restauranger. Med målsättning om att övertyga min milt sagt ekonomisk förnuftigare far om viktigheten av att “passa på” när man var i London och med hans överraskande “JA!” till svar har jag nu lyckats få bord på en av mina drömrestauranger Hakkasan.

Hakkasan placerar sig på 19:e platsen bland Världens bästa restauranger 2008 och är legendarisk när det gäller inovativ asiatisk kokkonst. Eftersom deras hemsida varken innehåller priser eller meny är jag lika mycket mörkrädd med tanke på notan som entusiastisk med tanke på upplevelsen.

Det mest spännande med denna kväll blir dock om min far kommer att förstå storheten och tycka att det är värdt det. Samma far som ligger bakom gyllene uttryck som “De e la gött med pressad potatis!” och som avslutar alla måltider med “Detta smakade la inte fotogen så det störde.”

Återkommer om det.

Nov

greetings from hackney

By fras 2 Comments

Categories: Bloggen

Så har jag då efter 17 år åter styrt kosan mot huvudstaden i öriket som gar under benamningen Goteborgs yttre skärgård. I London har jag inte varit sen klassresan i nian, men allt ar sig likt. Bilarna kor fortfarande pa fel sida vagen, pizzaslicarna pa gatan ar undermåliga, tuben är trång, polisen har lustiga hattar och duvorna har ingen respekt for vanligt folk. Det enda nya var visst ett gigantiskt pariserhjul som kostar 400 000 pund att åka i. Nej, en ny sak var fin: Tate Modern. Skitcoolt konstmuseum inbyggt i en gigantisk gammal turbinhall. Hur läckert som helst. Nu vantar en romantic weekend, for nu (kl 02.00) ska jag ivag och hamta min flickvän fran flygbussen. Tjohoo!

Oct

“What’s your plan tonight honey?”

By Tejp 1 Comment

Categories: Livet

Min officiellt arbetstid ar till klockan 17.30. Eftersom jag redan sagt upp mig borjar jag numera ca klockan 17 fundera pa vad jag skall gora efter jobbet. Tank att det finns tid att gora ngt EFTER jobbet igen. Kanns nastan som om man ar fodd pa nytt. Med bara tva manader kvar i stan sa nu galler det att satsa hart pa att ta igen alla missade ol och middagar i goda vanners lag. Lite turism och kultur borde ocksa hinnas med.

Sa ocksa igar, klockan blev 17 tickade det sedvanliga emailet fran min blivande hustru in; “What’s you plan tonight honey?”. Jag sag mig omkring och insag snabbt att alla kollegor var pa tok for upptagna for en ol, och sjalv var jag sugen pa att laga till den dar kycklingen som lag hemma och vantade, sa jag borjar skriva ett svar; “coming home to cook….” men avbryter mig for att istallet sla en signal till en gammal van jag lange forsummat.

Det ar en lustig kansla jag har for den har vannen. En gang i tiden skulle jag ha overvagt att kalla henne flickvan men som tur ar drog jag ganska snabbt i nodbromsen. Vi passade inte ihop. Jag kanner mig allt som oftast obekvam eller rentav misslyckad kanske i hennes sallskap. Hon ar pa intet satt ngn oversittare, men det ar ngt i hennes stil som far mig att drabbas av akut mindervardeskomplex (lillebrorskomplex??). Men samtidigt ar hon valdigt go, och har ett stort hjarta och en ganska skon installning till livet. Eftersom vi bada bor i London kanns det som vi “borde” ses oftare, men det inte fungerar sa, det tar for lang tid att ses och alla ar for trotta efter jobbat (ganska kassa undanflykter men anda…).

Sa mest for att stilla mitt daliga samvete, ringde jag min gamla vaninna. Phew, vilken tur - en telefonsvarare. Med andra ord mojlighet att ta credit for att forsoka ses utan att ses. Bingo!! Sa jag forsatter mitt email till blivande hustrun och sager att det blir “apricot chicken” till middag - men sa ringer telefonen innan emailet ar skickat. Det var min van som visst tycker det vore toppen att ses varfor jag snart lovat att cykla det 6 kilometrarna rakt vasterut igenom de mest tata kvarteren och gatorna av West End till Piccadilly Circus (dar hon jobbar) istallet for min stabila kvart osterut och hem. “Da kommer jag strax” sa jag att la pa. Slangde mig pa cykeln att kom oskadd genom den tata trafiken trots att jag korsade alldeles for manga rodljus. Framme ringer jag min van som lovar komma ner med detsamma.

Fem mminuter gar…. kanns lite olustigt att sta och vanta har med cykeln pa trottoaren. Tio minuter passerar och jag bojar bli lite sne’, “fasen vad kasst att inte ens kunna pallra sig ned med en gang nar jag korsat halva London for att komma hit”, grymtar jag. En KVART forflyter och sakta borjar jag koka; “Vad ar det har for skit jag haller pa med?? Uppratthalla en vanskap som bara for mig att kanna obekvam. Jag har val nog med vanner jag forsummar for att sluta lagga krut pa henne! Ar det alltid JAG som skall ta initiativet att ses??? YES, BUT WHY??? Nu ar det SISTA gangen jag hor av mig till henne!!! Och fy bovelen vad nochalant av henne att inte komma ner!”

Sa kommer hon till slut. Kram kram och en liten ursakt; “det ringde, ocksa kom nagon over till mitt skrivbord men ngt viktigt just som jag skulle ga…” osv osv. Jag forstar, jag vet hur det kan vara pa kontoret. Vi gar over till ett kafe och pratar en timme eller tva. JATTETREVLIGT!! Grrrrrrrrrrr, det var da fasen ocksa, att det skulle vara TREVLIGT att ses?!? Vad gor jag NU??? Jag hade ju bestamt mig att det har var en meningslos vanskap. Naval, jag kanske hanger pa till den dar festen hon bjod in mig till pa lordag…

Och vad ar sensmoralen? Att aldrig ge upp kanske? Att en extra vanskap inte ar ngt som tynger? Att det sallan kostar att bjuda pa sag sjalv? Jag vet inte. Skall bli trevligt med fest pa lordag i alla fall!!

Oct

Potentiella Skribenter på yesbutwhy.se

By d5 5 Comments

Categories: Bloggen

Bakom denna blogg var tanken att ett helt gäng pöjkar skulle stå. Hittills är vi 2 författare, men i kulliserna lurar 8-10 gossebarn till - alla med sina kvaliteèr.

Eftersom det nu ryktas om att det finns ett par till förutom dessa karlar som läser här så skall jag med följande bröllopshäfte-inspirerade presentation locka fram skribenterna i dem. Feel free att skriva in dina önskeinlägg från dessa i kommentarsfältet.

Utan inbördes ordning:

Jon: Har redan 3 bloggar; en fotoblogg, en webblogg och en byggblogg. Dessutom har han ca 10 sidor till som du kan hitta via hans bloggar. Han är gängets IT-guru och en mycket god vän. Han bygger hus i stort sett med sina egna händer och bygger paralellt familj med sin “kändis”-fru Malin. Dessa saker och mycket mer kan Jon fabulera kring, men frågan är om vi klarar at lura honom till en fjärde blogg…

Johan: Fribrottande läkarstudent med ett smittande humör och med en sjukt irriterande, men ganska rolig egenhet med att ge folk blå överarmar i takt med att vodkan slinker ner. Kan skriva om erövringar i studentmiljön eller kanske obduktionsföreläsningar.

Daniel M: Den enda jag känner som levt 1 vecka utan ben i Florida och sedan gjort comeback. Kallas fortfarande för Gimp, men är kvick både i ben och huvud. Ingeniörstudent som skaffat sig något så exotiskt som en Japansk/Åländsk fjälla. Tvilling med Johan som fortfarande skatar på gamla dagar. Kan skriva om sin korta tid som handikappad eller på klockren franska så att bara dom invigda förstår.

Erik N: Har hämtat fru från Kanada. Kanada! Väldigt exotiskt det också och jobbar nu i London som försäkringsagent (?). Prästson och en Gattare av rang. troligvis den gladaste humörspridaren i vår lilla sammansättning. Kan formulera politiska debattinlägg som ingen annan och författa rim om vad fan som helst.

Jonas: Mannen som varit närmast att bli riktigt handikappad då han faktiskt har brutit nacken for några år sedan. Har bott över hela Europa och ligger just nu med sin Tyskalärarinna - bara en sån sak. Jonas defineras också som en Gattare och drar sig inte för ett kalas. Kommer såklart att texta långa utläggningar om heta stunder på lärarrummet och om hur man får en iron-man kropp.

Jakko: Stridspitt i dubbel bemärkelse som har ett hjärta av guld. Ger Sveriges genuinaste kramar och sätter barn på sin fru innan vi andra hinner säga Givakt! Bor i Götet, men planerar flytt till djupaste Sibbarpsskogarna. Kan skriva om hur man plågar stackars meniga eller hur man inseminerar en ko.

Ulf: Har precis gift sig med en mycket söt ryska i Moskva och bor samt jobbar i MOSKVA - världens coolaste stad. Ett matematiskt geni och en person som har 250 bästa vänner som alla känner sig som hans enda vän. Dricker vem som helst under bordet och spelar druglord mycket övertygande där han som ingen annan kan snorta bakpulver från framrutan på en Volvo 240 - och mena det. Kommer såklart att skriva om sitt liv i maffians och blanka dryckers hemby samt bjuda på matematiska gåtor som ingen kan lösa.

Sune: Mannen med dom 3 tuffaste tattueringarna jag sett och med Västkustens största gästfrihet. I hans otroligt mysiga hus på Getterön med tillhörande bastu föder han och dägan upp sin Arvid med circus och jonglering som daglig morgonrutin. Sonen kommer för övrigt att ta dykcert som första 8-åring i Sverige. Sune SKALL skriva om livet som Sjökapten. Sjökapten! Samt Smygkarriär som Kletzmer-DJ och hur man blir en jävel på Limeleken. Eller kanske varför i helvete han kallas för Sune.

Daniel Ö: Varberg stora son som i sin BOA gör Apelvikens surfparkering osäker hela sommaren. Livet på Läjet och på byggarbetsplatsen sett från ett oerhört jordnärt perspektiv samt hur man skall få omkull vilken fighter som helst med Capoeira eller hur man skall få omkull vilken donna som helst med hjälp av en Xibit-hottad minibuss blir denna skribents bidrag.

Thomas: Zoomas, Indianen, Ryssen - kärt barn har många namn. Denna sköna lirare kom igår hem från jobbet med sin kära hund och förlöste inte mindre än 11 valpar i sin pyttelilla Oslo-lägenhet som han delar med Fras (inte helt okänd på denna sida). Gängets McGyver som kan sätta eld på vad som helst med vad som helst. Står bakom uttrycket “Eldar gör man bäst naken”. Tål sprit som ett 12-årigt Livets Ord-flickebarn och ställer upp för alla som behöver hans händiga fingrar. Kan skriva om hur man bäst kransar eller hur i helvete man håller det beboeligt med 12 hundar och 2 slappa karlar på 17m2.

Göran: Påstår sig vara 200 cm över jordskorpan och försvarar detta med liv och lem om någon skulle påpeka att det egentligen bara är 199,5cm. Har köpt ett stort hus där han bygger om hönsgård till örtodling och bara Gattar med sin Götlabörgsjänta. Bjuder 1-2 gånger om året till en sjuhelvetes fest i sitt Jytatorp som också givit namn till denna samling Varbergsvänner. Kan skriva om att vara Sveriges svar på Homer Simpson där han vaktar våra liv som säkerhetsansvarig på Ringhals eller varför han kallar sig för Tony när han kommer utanför kommungränsen.

Magnus: Stålman med ett stort hjärta och smak för fin öl. Har en tendens att prestera en fullständig avklädning strax innan han däckar vilket gör att man alltid avslutar kalas med att inte kunna se åt det hållet där Magnus brer ut sig i all sin nakehet. Mycket eget och skojigt. Slår resten av gänget i alla sporter och är trots sin fysik en väldigt snäll kis. Kan skriva om Varbergs nattliv eller om hur man tränar för att antingen stå upp efter 8 snapsar eller hur man vinner ett Triathlon.

Niklas: Gängets blondaste och mest driftiga grabb som finansierat år av studier på sin Daytrading. Har även han en tendens att dyka djupt i drink-poolen, men gör alltid häpnadsväckande comeback efter en stunds vila på ett hallgolv eller köksbord. Liftar jorden runt och charmerar flickor till vattenplaning utan att anstränga sig. Kan skriva om livet som entreprenör, om mördarsniglar eller om hur man Gattar bäst som Gattar sist.

Hoppas för attan att jag inte glömt någon och att detta kan locka fram ett par kåserier från denna färgrika skara. Jag utmanar er härmed att skriva ETT inlägg var.

Välkomna till Yes, but WHY?!

Tag Archive for 'london'